JoMiHorses

Sitter här med tårarna brinnande bakom ögonlocken, och ett intyg på att det är dags. Cola ska få vandra vidare till de evig gröna ängarna, hon kommer få hälsa på alla gamla vänner och hon kommer framförallt slippa att ha ont. Att mista sin bästa vän tar hårt, trodde jag hade smällt det men nej... Man smälter det nog aldrig helt. Vet inte vad jag ska säga mer, ska ut i stallet och pyssla med hästarna hela kvällen.